Ordet ‘beteende’ används inom KBT på ett sätt som skiljer sig från vardagsspråkets och är betydligt mer omfattande. Beteende inkluderar här kroppsliga reaktioner, egna tolkningar och uppfattningar om händelser samt specifika handlingar som påverkar individen själv och dennes omgivning. Beteende i denna bemärkelse är det primära föremålet för förändring inom kognitiv beteendeterapi och betraktas generellt som orsaker i sig snarare än symptom på underliggande problematik. De psykoterapeutiska metoder och tekniker som tagits fram utifrån detta synsätt har visat sig effektiva när det gäller behandling av en mångfald olika psykiska problem.
KBT inleds i regel med en så kallad beteendeanalys, en kartläggning av samspelet mellan individ och omgivning som syftar till att klargöra orsakerna till patientens problem. Beteendeanalysen tar stor hänsyn till att varje individ är unik samtidigt som den utgår ifrån allmänna KBT-principer om mänskligt fungerande.
Frågor och svar
I KBT arbetar man framför allt med fokus på nuet och framtiden. Insikt om sin historia är ofta viktigt, men för att åstadkomma en konkret förändring i sitt liv behöver man arbeta aktivt med de tankar, känslor och beteenden man upplever i nutid.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en sammanslagning av Kognitiv psykoterapi, som bygger på teorier om våra tankar och vår informationsbearbetning och Beteendeterapi, som bygger på inlärningsteori. Numera innefattar KBT även andra behandlingsmetoder, och får närmast betraktas som ett paraplybegrepp. Exempel på nya inslag inom KBT är mindfulnessbegreppet, som har sina rötter i österländsk meditation.
Inlärningsteori
Inom beteendeterapin är beteenden inte bara sådant som vi gör, utan även kroppsliga reaktioner och tankeprocesser.
Enligt inlärningsteorin så har alla beteenden någon gång lärts in. Att ändra på dem blir då en fråga om att lära om, eller lära sig något nytt.
Inlärning kan ske på flera olika sätt. Har vi vid något tillfälle blivit skrämda kan det ha lett till att vi kopplar ihop en viss sak med en obehagskänsla. Det kallas för ”klassisk betingning”.
Men en rädsla kan också uppstå till följd av att vi tar efter någon annans, till exempel en förälders, beteende. Det kallas för ”modellinlärning”.
Slutligen så styrs våra beteenden också av vilka konsekvenser de får, vilket kallas för ”operant betingning”.
Om ett beteende får en positiv konsekvens så är chansen god att man upprepar det. Det kan leda till att vi blir hjälpsamma och artiga, men också till att vi undviker det vi är rädda för, eftersom undvikandet på kort sikt leder till den positiva konsekvensen att vi blir av med vår rädsla och ångest.
Hur går det till?
En kognitiv beteendeterapi inleds alltid med en noggrann beteendeanalys med inlärningsteorin som utgångspunkt.
Man analyserar vad som är det problematiska beteendet, vad det är som utlöser det och vilka konsekvenser det får. Med andra ord: vilken funktion beteendet fyller. Först därefter kan man se vad man behöver göra för att en ny inlärning ska komma till stånd.
I KBT ingår en del undervisning. Terapeuten är alltid tydlig med hur behandlingen kommer att se ut och varför man använder en viss metod. Det innebär att klienten får generella kunskaper om, men också ökad kännedom om sina egna, psykiska och kroppsliga mekanismer
Ett centralt behandlingsinslag är exponering. Det innebär att man gradvis utsätter sig för det man har svårt för, i hanterbara steg, så pass länge att rädslan eller ångesten minskar. Eftersom det man tror ska hända, att ångesten stiger till outhärdliga höjder, aldrig inträffar, så sker en ominlärning.
Hur ofta träffas man?
Det vanligaste är att man träffas en gång/vecka i den aktiva behandlingsfasen.
Hur går behandlingen till?
Inom KBT arbetar man främst med det som är aktuellt här och nu. Arbetssättet är strukturerat, handlingsorienterat och tydligt, exempelvis vad gäller fokus och mål. Klienten får hemuppgifter och får lära sig metoder som han kan ha nytta av även i framtida problem. Behandlingen bygger inte enbart på samtal, utan också på praktiska övningar.
Vad är terapeutens roll?
Terapeuten strukturerar arbetet och har en aktiv roll.
Grundtanke:
Att förändra tanke- och beteendemönster i syfte att bättre kunna hantera känslomässiga problem.
Andra vanliga metoder inom KBT är beteendeaktivering, rollspel, beteendeexperiment och avslappningsövningar.
Källa: https://www.psykologiguiden.se/
Priser
Session 45 minuter, video/samtal, 700 SEK
Session 45 minuter, video/samtal, helg/kväll, 850 SEK
Session 1 timme, akuttid, 1000 SEK
Du behöver vara motiverad för att få så bra effekt som möjligt av behandlingen. Vill du av någon anledning avbryta behandlingen kontaktar du din behandlare. Då kan du få stöd kring hur du kan gå vidare på annat sätt.
Det fysiska mötet med en terapeut har länge setts som det allra viktigaste i psykologisk behandling. Men forskning visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, fungerar lika bra över nätet som i ett terapirum, trots att patienten och terapeuten aldrig träffar varandra. Dessutom kan internetbehandling sänka tröskeln för att söka hjälp, och ge fler tillgång till rätt vård.
Källa: https://www.forskning.se/
I praktiken händer inget annat än att vi kan boka en ny tid. Läs även villkoren avseende avbokning/ombokning: Avtalad tid gäller. Kund kan avboka/omboka tjänst kostnadsfritt, om avbokning/ombokning görs senast 24 timmar innan bokat möte. Sen avbokning kan komma att debiteras om anledning saknas. Avbokning/ombokning görs via e-post info@second-chance.se eller till mobilnummer 076 275 62 63.
Svaret är Ja. Second Chance har tystnadsplikt.Det är viktigt att du känner förtroende för den personal du möter när du kontaktar vården. Du ska känna dig trygg och våga prata öppet om de besvär eller symtom du har.
Det är bara de som är närmast inblandade i din vård som får prata med varandra om ditt hälsotillstånd eller dina personliga förhållanden. Det betyder till exempel att din läkare bara får diskutera din behandling med en kollega om de båda är inblandade i din vård.
Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol, och kan också bli av med sin legitimation.
Du bestämmer själv
Inte heller närstående har rätt att få veta vad som sägs och sker på sjukhuset om du inte vill att de ska veta. Du ska bli tillfrågad av personalen om vem de får lämna ut uppgifter till. Då väljer du själv vilka de får informera. Du kan också välja att personalen inte får lämna ut information till någon alls.
Till exempel kan du inför en operation tala om för personalen att de får berätta för en närstående hur operationen har gått så fort den är gjord.
Källa: https://www.1177.se/
Ibland krånglar tekniken. Om du inte kan genomföra en videosession på grund av att tekniken inte fungerar kan du kontakta oss om detta. Då får vi försöka boka in en ny tid så fort som möjligt.
Det är bra om du testar att allt fungerar innan du har en inbokad tid.
